Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Livet innan kriget

Jag har så mycket jag vill dela med mig av, jag önska verkligen att jag hade orken till det…

 

Nu har kriget pågått sen den 24de februari, 18 dagar vi har varit på flykt från vårat hem i Kiev Ukrainas huvudstad. Där jag bodde med mina två tjejkompisar precis innan. Nu vet vi inte ens om våran lägenhet med alla våra saker står kvar eller inte. Vi vet inte när eller om vi kommer kunna åka hem igen…

Dagen kriget började va vi i en taxi på väg till flygplatsen, klockan 05:30! Men på vägen till flygplatsen fick vi reda på att flygplatsen blivit bombad och avstängd. Efter lite panik bestämde vi oss för att åka till Lviv en stad nära gränsen till polen. Vi hade sån tur att just våran taxi chaufför va från den staden och kunde köra oss 🙏🏼 Vilken taxi skulle köra oss annars så långt bort i denna situationen? Det tog oss 22h innan vi nådde vårt första mål, vanligtvis tar det 8h med bil. Vi fick stanna hos en familj vi aldrig träffat förut i två nätter innan vi lyckades ta oss vidare till polen. Vi bodde där efter i bilen i nästan en vecka, kön till gränsen va så lång & tog tid. Det fans knappt något ställe att få tag på mat & vatten. Det va tomt i hyllorna förutom godis och alkohol, men vi hade lyckats få tag på en salami och lite bröd. Eftersom kranvattnet inte är drickbart i ukraina så sparade vi noga på det vattnet vi lyckades få tag på. Nätterna i bilen va långa och kalla, eftersom vi stängde av bilen för att spara på batteriet när vi inte körde. Det var en väldigt slitsam vecka.. Vi var mitt ute i skogen utan internet och batteri i våra telefoner. Det ända vi hade/har är varandra. Vi fick lämna våra resväskor hos familjen vi stannade hos i lviv ( trots att vi inte känner dom) Ukrainska folket är verkligen dom finaste. Det fans ingen plats i bilen så vi lämnade allt förutom en handväska var.

Just nu är vi i trygghet i Nederländerna, men jag sparar det till nästa inlägg. Jag är helt utmattad och trodde att kriget skulle va över vid det här laget redan. Oron & stressen varje dag över våra nära som fortfarande är kvar i ukraina och inte kan ta sig där ifrån är overkligt…

XOXO LIPPSY 

Lämna ett svar

Till startsidan